komponenter som huvudsakligen stannar kvar i ostmassan.
När mjölken koagulerar bildas en fastare massa av framför allt kasein och mjölkfett. En stor del av mjölkens vatten, tillsammans med laktos, mineraler och vattenlösliga proteiner, hamnar i vasslen.
Därför kan man inte helt enkelt hälla två liter mjölk i en kastrull och förvänta sig ett kilo färdig färskost.
Det exakta utbytet varierar dessutom beroende på mjölkens fett- och proteinhalt, vilken syra som används och hur mycket vassle som får rinna av.
Det är också därför grädden i det här receptet är intressant:
den höjer fettinnehållet och kan ge en rikare och krämigare färskost.
Vasslen behöver inte gå till spillo
Den gulaktiga vätskan som blir kvar efter silningen är vassle.
Häll den inte automatiskt i avloppet.
Använd den exempelvis i:
bröddeg
pannkakor
våfflor
soppor
smoothies
Förvara vasslen kallt och använd den med god livsmedelshygien.
Ett enkelt recept med riktig kökskemi
Det här receptet är ett bra exempel på hur traditionell matlagning och enkel livsmedelskemi möts.
Mjölken värms, syran förändrar proteinernas struktur och kaseinet samlas till ostmassa. Därefter separeras den fasta delen från vasslen
genom avrinning och pressning.
Inga magiska mängder behövs.
Och framför allt behöver man inte lova ett orimligt kilo ost från två liter mjölk för att göra receptet intressant.
Det är just det realistiska resultatet som gör hemgjord färskost så tillfredsställande: några enkla ingredienser förvandlas på kort tid till något helt annat.
Har du gjort färskost hemma någon gång – och skulle du helst smaksätta din med gräslök, timjan eller svartpeppar?
